jump to navigation

För en fri invandring 07-03-31

Posted by Oskar in Uncategorized.
add a comment

En lite längre text av mig om invandring och människovärde, ”Människors lika värde kräver fri invandring!”, finns nu att läsa på Liberala studenter Linköpings blogg.

Borgliga partier 07-03-27

Posted by Sven in Uncategorized.
5 comments

Ossian (Björn Olsson) drömmer högt om sammanslagning av borgliga partier, eller åtminstone en eller två gemensamma listor. Federley brukar ju förespråka en ihopslagning till två borgliga partier. Ett stort liberalt och ett liten konservativt brukar han hoppas. Det skulle väl kanske snarare bli tvärt om. En av de stora kampanjer som ständigt upprepas på SvD:s ledarsidor (innan valet var det ju var och varannan dag) är ju just en gemensam lista för valet.

Med nuvarande fyra borgliga partier och särskilt deras ideologi i åtanke tycks en sammanslagning till två partier som en naturlig utveckling. I den mån det finns mer än en dimension (socialliberal-konservativ) i svensk borlighet fångas de ändå inte upp av nuvarande partistruktur. I praktiken är en sammanslagning naturligtvis svårare, till följd av de olika partiernas olika traditioner och historiska motsättningar. Men det finns också det motsatta problemet, om borgligheten skulle klyvas itu efter någon rimlig ideologisk måttstock kan jag inte se annat än att Moderaterna skulle hamna mitt på huggkubben. En öppen splittring av moderaterna lär vi aldrig få se, men möjligen en långsam migration.

Ett annat sätt att se på saken

En borglighet i två skulle rimligen ge ett parti något mer konservativa än moderaterna, som gärna bygger retorik runt ord som familj, civilsamhälle och företagsamhet och parti i någon obestämbar trakt mellan Folkpartiet och Centern. Det senare skulle, beroende på vilken gruppering som för tillfället hade hand om partiledningen, vackla mellan regelstinn socialliberalism och måttlig liberal avregleringsiver.

Men denna liberala halva av borgligheten skulle aldrig kunna behålla en renodlad liberal profil. Och nu pratar jag inte om liberalism i den än mer renodlade form som vi här på bloggen propagerar för, Utan en beskedlig, men konsekvent liberalism. En liberalism som vill öka individens frihet genom att minska statens midjemått och klåfingrighet; d.v.s ser det som sin uppgift att hålla skatter så låga som möjligt (sett till de – väldefnierade – tjänster man anser att staten bör erbjuda) och bara förbjuder sådant som verkligen kan skada andra (med andra ord en legalisering av prostitution, privata spelbolag, sprutandet av dyr champagne på krogen [sic] och annat).

Är det inte bättre som liberal att arbeta för att ett av minst tre borgliga partier är liberalt i den mening jag här pratar om, istället för att arbeta för en situation där liberala tankar kommer få det ännu svårare att överleva i partipolitiken än nu? Dessutom är den nuvarande situationen märklig i det att liberaler i vår mening är spridda (om än glest) över tre partier. För mig ter det sig som att för den liberal som skall välja parti får ofta image spela större roll än partierna inbördes skillnader i politik. Eller kanske är det bättre uttryckt så att den egentliga skillnaden partierna emellan är tydligare i retoriken än i sakpolitiken.

Gemensamma valmanifest och -listor är väl däremot en alldeles utmärkt idé i vissa fall; det visar tydligt vilket regeringsalternativ man röstar för. Men de bör omförhandlas vid varje tillfälle snarare än att bli instutioner.

Uppdatering: De framkom två kommentarer ner att Bloggen Bent har en fin post här som berättar varför en sammanslagning skulle göra borgligheten till C.

Statsblindhet – En betraktelse utifrån filmen The Matrix 07-03-27

Posted by Oskar in Uncategorized.
36 comments

Följande lite längre text ingår inte Bloggens traditionella tema. Bloggen kommer även i fortsättningsvis att fokusera på regeringen från ett liberalt perspektiv. Håll till godo!

Filmen The Matrix var storslagen. Både ett filosofiskt djup som kittlade fantasin långt efteråt och flotta actionscener. Nu är det länge sedan den kom, förra millenniet var det visst. Men jag återvänder ändå till den då och då, och nu har den kommit upp igen på grund av Rothbard och Islam. Låt mig förklara.

Under en resa till Egypten nyligen kom samtalet in på böneutropandet. En hjärntvätt utan dess like var slutsatsen. Att fem gånger om dagen få höra utropat att gud är stor och Muhammed är hans profet från det att man föds tills man dör måste ha oerhört stark påverkan. Vi jämförde med exempelvis den protestantiska kyrkan som inte hade uppfunnit så raffinerade metoder för att indoktrinera folket. Då räckte det med obligatorisk närvaro varje söndag. Muhammed tog det hela ett steg längre.

Men både den indoktrinerande prästen och böneutroparen spelar i korp-ligan jämfört med en annan organisation. En organisation som tar barnen ifrån deras första levnadsår, och behåller dem under stora delar av sin vakna tid i sin kontroll tills de blivit 19 år. För hälften av oss gäller det ändå upp till 24-25 års ålder. Den formar barnen när de är som mest mottagliga för nya saker. Den formar dem i en ideologi så stark att det är oerhört svårt att se ut ur den. För hälften av medborgarna fortsätter beroendet under hela livet, som arbetande i organisationens tjänst. På fritiden hör både barn och vuxna sedan ännu mer propaganda. Radio och TV kontrolleras av organisationen. Den finansierar tidningar ur sin hand, och kan dra in tillståndet att sända för alla slags media som inte är direkt underställda den själv. Stora delar av kulturen kontrolleras också mer eller mindre genom finansiering.

Om man blir indoktrinerad av böneutroparen som ropar fem gånger om dagen, vad blir man då inte av att tillbringa en fjärdedel av sitt liv i statlig skola? För att därefter lyssna och titta på statlig media, statlig underhållning och statliga nyheter? När staten via direkt finansiering kontrollerar stora delar av kulturlivet? När forskning och högre utbildning sker till 100 % i statlig regi? När alla ”forskare” som folk litar på lever av staten? Är inte detta indoktrinering? Detta är staten, nationalstaten, välfärdsstaten. Som Morpheus berättar:

”You’ve felt it your entire life, that there’s something wrong with the world. You don’t know what it is, but it’s there, like a splinter in your mind, driving you mad…. You can feel it when you go to work, when you go to church, when you pay your taxes. It is the world that has been pulled over your eyes to blind you from the truth. ‘What truth?’ That you are a slave…. Like everyone else you were born into bondage, born into a prison that you cannot smell or taste or touch–a prison, for your mind.”

En slav är precis vad människan i välfärdsstaten är, som Nordin skriver. Och även beskrivningen är träffande. Född in i ett fängelse man inte känna lukten av, smaka eller känna – Ett fängelse för intellektet. När man inser, eller ska vi säga börjar se världen på detta sätt, oavsett om det objektivt är sant eller inte, så får man en känsla som jag associerar med den Neo får när Morpheus säger:

– You´ve been… living in a dreamworld, Neo.

Det finns fler paralleller. Lite senare säger han

– There are fields, Neo. Endless fields where human beings are no longer born. We are grown.

Staten, genom “familjepolitik”, barnbidrag och diverse annat, uppmuntrar till produktion av nya individer. De ”endless fields” får mig att associera till miljonprogrammens statliga bostäder, alla likadana, där massvis med människor bor. I statliga bostäder, med statlig försörjning och underhållna av staten.

-What is the matrix? Control. The Matrix is a computer-generated dream world. Built to keep us under control, in order to change a human being… into this. (Håller upp ett batteri.)

Och precis på samma sätt som maskinerna vill ha fram nya människor, för att upprätthålla sitt system, vill staten, välfärdsstaten, ha fram människor för sina syften. För att betala skatt. För att strida för staten. För att upprätthålla nationens ära. För att konsumera. För att skapa jobb. Alla möjliga anledningar, utom den enda giltiga. Den enda anledning som både välfärsstaten och maskinerna inte respekterar: Att varje individ är ett mål i sig, och inte ett medel för andra.

Och på samma sätt som människorna i Matrix ligger i sina rosa behållare, oförmögna att se vad som pågår eftersom “The matrix has been pulled down before your eyes to blind you from the truth”, på samma sätt har en tjock och oerhört svårgenomtränglig rullgardin av statlig propaganda dragits för våra ögon. Avslutningsvis Morpheus, men det kunde lika gärna varit Rothbard om man byter ut ”Matrix” mot ”the state”:

– As long as the Matrix exists, the human race will never be free.

Och även om man inte drar det så långt, som att staten måste upphöra att existera, så kan man nog säga att det återstår mycket arbete innan människor i välfärdsstaten kan anses vara fria. Fria från den indoktrinering, den ”matris” som har dragits för våra ögon av en otroligt stark statlig dominans över samhället.

Fotnot: För den som vill se just de passager jag refererar så finns de här och här (via Youtube). Min kollega Sven rekommenderar skriften ”Se staten!” från Timbro för vidare läsning i ämnet. Tillgänglig som pdf här.

Prisregleringar på lägenheter slår mot de svaga 07-03-23

Posted by Oskar in Uncategorized.
1 comment so far

Lars Jonung skriver idag mycket väl om den svenska bostadsmarkaden. Eller snarare bristen på marknad. Han sammanfattar i en enda mening varför hyresmarknaden ser ut som det gör:

Skälet är att den har skadats av en destruktiv bostadspolitik, som gett upphov till bostadsbrist, bostadsköer, monopol, privilegier, ineffektiviteter, inlåsningar, oförtjänta och godtyckliga förmögenhetsvinster, omfattande segregering samt politisk, facklig och privat korruption och mygel.

Han föreslår dessutom lösningar, läs och begrunda! Själv tänkte jag citera lite ekonomisk vetenskap i ämnet. Till att börja med från The Concise Encyclopedia of Economics som menar att ekonomer både till höger och vänster är emot prisregleringar:

The agreement cuts across the usual political spectrum, ranging all the way from Nobel Prize winners Milton Friedman and Friedrich Hayek on the ”right” to their fellow Nobel Laureate Gunnar Myrdal, an important architect of the Swedish Labor Party’s welfare state, on the ”left.” Myrdal stated, ”Rent control has in certain Western countries constituted, maybe, the worst example of poor planning by governments lacking courage and vision.” Fellow Swedish economist (and socialist) Assar Lindbeck, asserted, ”In many cases rent control appears to be the most efficient technique presently known to destroy a city—except for bombing.”

Vidare via Parkin, Powell och Matthews i läroboken Economics (Addison-Wesley, 2000, 4:e utgåvan) som bland annat används på Linköpings universitet, som skriver:

When rent ceilings are in force, factors other than rent must allocate the scarce housing. One common method is for landlords to increase the effective rent by charging new tenants a high price to replace locks and keys – a device called ‘key money’. But another way is simply for landlords to discriminate on the basis of race, age, family size, or sex.

The effects of rent ceilings in cities such as London, Paris and New York have led Assar Lindbeck, chairman of the economic science Nobel Prize, to suggest that rent ceilings are the most effective means yet invented for destroying cities, even more effective than the hydrogen bomb. By the time the UK government decided to remove rent controls in 1989, the size of the private rented sector had fallen from more than 60 per cent to less than 10 per cent of the housing market. (min fetning)

Jämförelse med bombning än en gång, men dessutom, förutom alla negativa effekter som Jonung räknar upp ovan, kan adderas diskriminering. Och minskningen av hyreslägenheter är ju klart märkbar även i Sverige. Exempelvis noterar Fastighetsägarna i SVD Brännpunkt följande:

Hyresgästföreningen har genom sin roll i denna hyresreglering ­aktivt medverkat till att det blivit cirka 100 000 färre hyresbostäder de senaste tio åren. Och den privata hyresrätten i Stockholms­regionen är utsatt för ett akut hot. På 30 år har antalet privata hyresrätter halverats i Stockholm, från cirka 200 000 till 100 000.

Vilka drabbas när antalet hyreslägenheter halveras kan man tro? Inte de som har pengar och kan köpa sig en bostad i alla fall. Slutligen från nationalencyklopedin, som nu börjar bli en klassiker här på bloggen:

Nationalekonomisk teori och empiri visar att prisregleringar är en ineffektiv metod att påverka prisbildningen. Prisreglering medför att marknadsekonomins centrala uppgift att fördela resurser försvåras. Om det reglerade priset sätts lägre än det rådande marknadspriset medför detta brist på den prisreglerade varan och ger upphov till “köbildning”, vilket utgör grogrund för svarta och gråa marknader, där priset hamnar över det priskontrollerade priset.

Kära Alliansregering: Är ni verkligen helt säkra på att planekonomi är det bästa alternativet för att tillgodose människors behov av hyreslägenheter? Kan vi inte i alla fall prova dendär så kallade marknadsekonomin även där?

(Tidigare i bloggen om hyresregleringar: Oväntat med “mer planekonomi” från känd vänsteragitatör?, Prisregleringar på väg ut?, Urdikning av det bostadspolitiska träsket påbörjad och Tillägg till regeringens att-göra-lista: Bostadspolitiken.)

Presstödet – Ett hot mot demokratin 07-03-23

Posted by Oskar in Uncategorized.
add a comment

Två moderata riksdagsmän, ära och heder åt dem, tar idag upp den statliga interventionen i mediamarknaden på DN debatt.

Vi förstår att stödföretagen behöver tid för anpassning, men det kan i längden inte vara statens uppgift att för evigt med cirka en halv miljard kronor per år av skattebetalarnas pengar gynna vissa privata medieföretag på andras bekostnad.

Förutom att statlig intervention generellt sett är dåligt då det typiskt både ger dåliga resultat och kränker mänskliga rättigheter så finns det extra starka skäl att skilja staten från just mediemarknaden. Media brukar kallas den fjärde (eller tredje) statsmakten, och har en väldigt viktig uppgift i ett demokratiskt samhälle: Att granska makten. Och makten i Sverige är enormt koncentrerad till staten, som bestämmer över hälften av allt som medborgarna producerar. Att då ha direkta ekonomiska band, tidningar som lever direkt ur statens hand, finner jag mycket olämpligt. Media ska vara oberoende från staten, annars riskeras den kritiska granskningen.

Ett vanligt motargument är ”mångfalden”. Detta argument har totalt förlorat sin legitimitet med Internets framväxt. Nu kan vem som helst helt utan kostnad börja sprida nyheter och åsikter på Internet. Slutligen finns alltid den rättighetsbaserade aspekten i botten, precis som artikelförfattarna påpekar: Med vilken rätt kan staten ta ifrån medborgarna resurser de har skapat för att betala tidningar de väljer att inte köpa/läsa? (Presstödet är tidigare kommenterat av min kollega här på bloggen: Att försvara det oförsvarbara – presstöd)

Privata vägar – vägen framåt! 07-03-23

Posted by Oskar in Uncategorized.
add a comment

Idag hävdar Volvos koncernchef att de kan tänka sig att finansiera infrastruktur. Mycket bra! Jag har ju tidigare skrivit om varför privata vägar är bättre än statliga här, samt varför privat infrastruktur inte leder till monopol här. TT rapporterar:

– Om staten inte anser sig ha råd till vissa projekt som vi anser är nödvändiga för vår verksamhet, så kan jag tänka mig att gå in och delfinansiera tillsammans med staten, säger Volvos koncernchef Leif Johansson till Göteborgs-Posten.

Det enda att tillägga är väl att det absolut bör vara fullt ägarskap, på evig tid, när privata intressen bygger vägar. Annars går man miste om mycket av fördelarna. När ett vinstmaximerande företag ges tillstånd att bygga och ta avgifter på en väg under en begränsad tid så blir incitamenten annorlunda. De bygger för att det ska hålla under den tiden, och för att minimera totalkostnaden fram till tidpunkten när staten tar över. Att bygga dyrare för att det ger mindre underhåll på lång sikt görs kanske inte, om man bara räknar med 2 års underhåll. Är de istället ”riktiga” ägare så är incitamentet att minimera kostnaden totalt, vilket alla som åker på vägen tjänar på, och därmed hela samhället. Så välkomna Volvo att bygga betalvägar, men låt dem ha full äganderätt till dessa.

Fullständigt oacceptabelt? 07-03-22

Posted by Oskar in Uncategorized.
21 comments

Regeringen i form av Carl Bildt är upprörd:

Därefter har UD upptäckt att en av Sveriges diplomatförsändelser till Kuba har öppnats, vilket enligt Bildt också är fullständigt oacceptabelt.

Så pass? När en stat öppnar en annan stats brev, då är det ”fullständig oacceptabelt”. Men när en stat vill öppna alla sina medborgares brev, e-post, samt lyssna på allt de säger, då är det… En proposition från nämnda regering. (Redan noterat av Neo)

(För övrigt är det bra att Bildt talar allvar om förtrycket på Kuba. Det hade nog inte skett från förra regeringen, som på grund av ideologiska skäl accepterar lite förtryck – om det sker i socialismens namn.)

Stopplagen borta – reglerade hyror kvarstår 07-03-21

Posted by Jonas in Uncategorized.
1 comment so far

Regeringen föreslår idag att den så kallade stopplagen försvinner från och med årsskiftet. Det är bra. Mindre bra är att regeringen inte verkar ha några planer på att se över de rådande hyresregleringarna. Det finns fördelar både med att äga och att hyra sin lägenhet och vilket alternativ som passar bäst beror på en rad individualla faktorer. En avreglering kring ombildandet till bostadsrätter är bra men då marknadshyra inte tillåts råda bland hyresrätter kommer det att skapas ytterligare brist på dessa. De som idag äger hyresrätter föredrar att sälja dem då de inte får ta ut en avgift som ger lönsamhet. Något nybyggande blir det inte tal om. De som efterfrågar en hyresrätt tillåts inte betala vad de anser den vara värd utan tvingas stå i oändliga köer eller betala svart.

Alliansen tänker rätt om bostadsrätterna men behöver tänka om kring hyresrätterna. Marknadshyror nu!

Sluta centralstyra skolan Björklund 07-03-21

Posted by Oskar in Uncategorized.
add a comment

Vänstern har ofta angripit skolminister Jan Björklund på lösa grunder. Bara för att han sagt att han vill ge skolor möjlighet att införa skriftliga omdömen från tidiga år, eller könsseparerade klasser, har de gått i taket. Mentalt inställda på centralstyrning, och politiker som detaljstyr landet från den kungliga hufvudstaden har reagerar de med ryggmärgsreflexer trots att Björklund bara tagit bort olika sorters förbud, och tillåtit att besluten fattas av skolorna. Men nog med försvar för Björklund. För idag tycker jag däremot att han själv går ut och sätter stopp, när skolorna vill bestämma själva:

Åtta kommuner vill låta barn börja skolan successivt under läsåret.
– Jag tycker att det är rätt flummigt tänkt, säger skolminister Jan Björklund (fp).

Han spinner vidare med massa åsikter om vad han tror om förslaget. Och jag måste säga att jag inte har en aning om vad som är ”bäst”. Men en liberal skolpolitik handlar inte heller om att från regering eller skolverk fastslå hur man ska bedriva utbildning. Det handlar om att flytta ner makt och beslut till varje enskild skola. Då prövas en myriad olika lösningar, vilket dels leder till konvergens mot de bättre fungerande sådana, dels reflekterar det faktum att alla människor är olika.

Så lägga av med de centralistiska fasonerna Björklund. Självklart får skolorna göra vad de vill. De är närmast föräldrarna, som faktiskt är uppdragsgivare och finansiärer för verksamheten, och de är närmast eleverna. Den bästa skolpolitiken är ingen skolpolitik alls! Gör om alla skolor till friskolor, lägg ner skolverket och utöka systemet med skolpeng ännu mer istället för att detaljstyra skolor!

Konfiskation 07-03-13

Posted by Sven in Uncategorized.
7 comments

Oskar har ett par gånger skrivit om statens bristande respekt för äganderätt. En riktigt intressant detalj är att ägarreglerna är godtyckliga åt båda hållen. För det första kan den annekteras av staten. Min far ville en gång sälja grus som fanns på *hans* mark. Någon råkade dock se en ovanlig råtta just där, och naturligtvis fick då gruset inte brytas. Än klarare fall av annektering rör det sig om när staten tvingar markägare att sälja för att en järnväg skall byggas. (Det skall för all del tilläggas att svenska markägare inte är helt rättslösa och processen mellan banverket och markägare kan bli ytterst långdragna processer. Men till syvende og sidst är det ju fråga om konfiskation, ersättning eller ej.)

Samtidigt; om någon hittar en naturresurs på din mark så kan du tvingas till att upplåta din mark till *privata* intressen för att utvinna resursen, trots att du hellre vill göra nåt annat med din mark. Det här är något av en kvarleva från äldre tider. Men det intressanta är att argumenten för dessa båda former av konfiskation båda handlar om nationens väl och ve, utan någon tanke på individens frihet.

Det finns en tendens att liberaler i debatt hamnar i en position där de är så vana vid att liberala principer också är de som eder till maximal ekonomisk utveckling. Men jag tror att det är viktigt att ibland påminna om att de inte nödvändigtvis alltid sammanfaller och att det är de liberala principerna om individens frihet och skyldighet att inte inskränka andras frihet som väger tyngre.