Liberal Opposition

Reinfeldt vs. kommunalpolitikerna? 06-11-24

I dagens DN skriver Fredrik Reinfeldt en lång debattartikel där han går igenom Alliansens planer för mandatperioden. Det är inte speciellt mycket nytt men så i mitten kommer en överraskande passage:

”Det är i människors möten med den egna skolan eller vårdcentralen vi vill att vår politik ska ge tydligt avtryck till det bättre. Det är samtidigt i kommunerna och landstingen som mycket av denna mer människonära del av politiken bedrivs. Arbetet med att förverkliga vårt välfärdsbudskap måste därför till stora delar ske på regional och lokal nivå. Våra företrädare i majoritetsställning runt om i landet har därför ett stort ansvar i att genomföra reformer för ökad valfrihet, bättre kvalitet och ökad trygghet i välfärden.

Till stöd för detta kommer alliansregeringen att tillföra kommunerna och landstingen betydande resurser för välfärdsförbättringar under mandatperioden. Det är resurser för förstärkt kvalitet i välfärden som också ska gå till just förstärkt kvalitet i välfärden. Skattesänkningar i kommuner och landsting må vara välbehövliga, men de måste ske på egna meriter och inte genom att skifta de egna utgifterna mot statliga tillskott.”

Reinfeldt anser att en utökad offentlig sektor är viktigare än skattesänkningar. Det kan man ju tycka även om det snarare brukar vara det röda laget som framför den typen av åsiket. Men eftersom de nya Moderaterna lika gärna skulle kunna heta de nya Socialdemokraterna är det knappt något man reagerar över längre.

Mer underligt är att Reinfeldt inte tycker att kommunerna ska får sköta sina åtaganden själva. Det ska märkas skillnad på om det är moderater eller vänsterpartister som sitter i majoritet. Har en lokalpolitiker gått till val på att sänka skatten och inte utöka den offentliga sektorn så bör den också verka för det. Har en majoritet röstat för större individuell valfrihet är det det som gäller. Fredrik Reinfelt kan inte bestämma över hur den lokala offentliga ekonomin ska skötas. Vill han dela ut mer pengar så får han räkna med att vissa använder dem för att sänka skatten medan andra pumpar in pengarna i precis de verksamhter som man själva prioriterar.

Hade det rört sig om en gåva så hade han kanske kunnat förvänta sig att mottagaren av tacksamhet skulle använda pengarna på avsedda områden. Men det är ingen gåva utan pengar som kommunens innevånare själva arbetat ihop och betalat in till staten. Om verksamhet av någon anledning måste drivas av det offentliga så ska den demokratiska kontrollen över denna verksamhet ligga så lokalt det bara går. Rosenbad ska lägga sig i så lite som möjligt.

Vad håller de på med? 06-11-22

Efter att ha gått till val på att öka möjligheten för företag att anställa kommer nu Alliansen med ett helt motsatt förslag. Di.se sammanfattar förändringen:

Regeringens förändringar innebär att schablonavdraget på fem procent för lönekostnader upp till 740.000 tas bort, vilket resulterar i att arbetsgivaravgifterna för cirka fyra av företagens anställda höjs, från 28 procent till 33 procent. Därmed ökar bolagens lönekostnader med närmar 50.000 kronor per år.

De bolag som inte haft någon anställda men som anställer sin första person, har under första året fått en 23-procentig reducering av arbetsgivaravgiften och därmed endast betalat tio procent i avgifter. Nu tas även denna rabatt bort och dessa bolags arbetsgivaravgifter höjs från tio till 33 procent.”

Det är nog inte bara jag som uppfattat det som att bättre villkor för småföretagare och nyanställningar har varit en del av Alliansens program. Det enda sättet att få sänkta arbetsgivaravgifter är att anställa långtidsarbetslösa, medan övriga nyanställningar blir dyrare. Om man nu inte råkar syssla med hushållsnära tjänster. Jag förstår inte alls, kan någon förklara?

Visserligen är det en sund strategi långsiktigt att ta bort specialregler och göra skatten lika för allt arbete, men det är inte det som Alliansen sysslar med. Hade man samtidigt sänkt den generella arbetsgivaravgiften så skulle det inneburit ett rättvisare system. Men nu byter man bara en skatterabatt mot en annan som är ännu mer specifik. Är det bara sossar med annorlunda men lika skadlig regleringsiver vi fått i regeringen?

Edit: Enligt några av kommentarerna på di.se så rör det sig om en aviserad höjning (som nog många missat, även di.se om de inte medvetet driver skandaljournalistik) för att finansiera förändringen av de så kallade 3:12-reglerna. Bättre isåfall, men så länge man inte samtidigt genomför en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna så kommer Alliansen knappast att få se någon drastiskt minskad arbetslöshet. Arbeten kommer att tillkomma på vissa ställen men i värsta fall så försvinner ännu fler på andra. Det ska bli intressant att se ifall de lyckas pressa fram några nya jobb. Det är vad regerningen kommer att stå och falla med i nästa val. Men det är bara att erkänna, jag blev lurad av Dagens industris chockrubrik…

Sabuni, Yttrandefrihet och kon(s)umentrörelser 06-11-21

Två kommentarer till en notis som inte är särledes aktuell, men som ändå förtjänar att omnämnas. Nyamko Sabuni tillgännagav för en tid sedan i DN att:

I princip tycker hon inte att ska vara tillåtet med reklam riktad till barn.

Angående lagstiftning så meddelar hon att ”det är för tidigt att säga”. Motståndarna till barnreklam har goda intentioner, precis som så många andra förbudsivrare och reglerare. Men det är inte avsikterna som är problemet här. Det är istället konsekvenserna. Vill vi ha ytterligare regleringar inom yttrandefrihet? Ska staten få ännu ett verktyg att inskränka det fria ordet? Frågan är inte om en inskränkningar i yttrandefriheten kommer att missbrukas, utan när. Erkänt kloke sossen och yttrandefrihetsfundamentalisten Jonas Morian tar även han upp problemet.

I samma DN-artikel kan man läsa att regeringens budget innehåller

… kraftigt ökade bidrag till de fristående konsumentorganisationerna, exempelvis Sveriges Konsumentråd.

Sveriges så kallade fristående konsumentorganisationer är dock tyvärr varken fristående eller ens oavkortat pro konsumentintressen. Klas Hjort har tagit upp den ideologiska slagsidan åt vänster i en rapport publicerad på Timbro. Om Sveriges konsumentråd kan man läsa:

SKR bildades 1992 och har föreningar, inte enskilda individer, som medlemmar. Bland
medlemmarna märks inte bara organisationer som LO, Unga Örnar, ABF och PRO
utan även Centerkvinnorna. I styrelsen finns en rad representanter för arbetarrörelsens
olika delar:

Styrelseledamöter med rörelseanknytning

• Ordförande: Inger Persson, LO
• Johnny Sellmar, Unga örnar
• Gunnel Karlén, ABF
• Hans Lindholm, TCO
• Carl-Eric Thörngren, Pensionärernas Riksorganisation (PRO)
• Pia Lindeskog, Kooperativa Förbundet
• Men också centerpartiet har en representant, Anki Elken (ersättare), Centerkvinnorna

Det är mycket oklokt av regeringen att bidra med mer pengar till denna verksamhet, då den är så pass sammanknyten med arbetarrörelsen, som i grunden är ett producentintresse. Producentens intresse är inte samma som konsumentens, och när konflikt uppstår väljer svensk konsumentrörelse att tiga. Enpartistaten kommenterar:

Konsumentrörelsen har varit tyst i debatterna kring Vaxholm, om lågpriskedjornas etableringar och när lågprisflyg diskuteras. Frågor där arbetarrörelsen har varit en av de starka rösterna och när deras intressen hotats.

Ett annat exempel som jag bloggade om nyligen på Liberala Studenters blogg är tystnaden angående EUs tjänstedirektiv.

Sammanfattningsvis, för att göra en lång historia kort: Stå upp för yttrandefriheten även när det är svårt, och ge inte skattepengar till konsumentorganisationer som inte företräder konsumentintresset.

Bra att Alliansen tvingas backa om a-kassan 06-11-20

Höjningen av a-kasseavgiften är troligen Alliansens mest kontroversiella förslag och har kritiserats kraftigt av vänstern. Många av förslagen på förändingar som regeringen kommit med har varit bra men det finns ändå anledning för liberaler att glädjas åt att de fått backa efter att förslaget underkänts av Lagrådet.

Att införa en höjning av avgiften som är konstruerad så att vissa a-kassor kommer att går med vinst åt staten är inte acceptabelt. A-kassan ska vara en försäkring där deltagarna betalar in pengar för att säkra sin egen inkomst vid arbetslöshet, eller för att man själv väljer att vara solidarisk med andra i sin yrkesgrupp. Om man bara höjt avgiften så att a-kassan blivit en värdelös försäkring hade det inte varit ett speciellt stort problem, facket hade kunnat starta en egen variant med bättre villkor och strunta i staten. Men när man samtidigt vill göra a-kassan obligatorisk (i sig en dålig idé) kan man inte kalla avgiften för annat än en skatt. När de sedan ursäktar sig med att pengarna ska användas till arbetsmarknadspolitiska åtgärder undrar man om vi verkligen fått en ny regering.

På just den här punkten har facken och oppositionen haft rätt, men i övrigt tänker de själva lika fel. A-kassan ska inte gå med vinst, men den ska heller inte gå med förlust. Låt facken få fullständig kontroll över verksamheten, och låt dem vara den ekonomiska garanten. Efter ramaskrin från fackföreningerna backade Alliansen även på punkten att det inte skulle vara någon Robin Hood-effekt på a-kassorna, där de som har små utgifter får stötta de som har stora. Lämnar man helt över ansvaret är det något de får betämma över helt själva, utan politiskt inblandning.

Fackföreningar fyller en viktig uppgift i samhället, men de ska inte ha speciella rättigheter och andra regler än övriga typer av sammanslutningar. Låt facken kontrolleras och finansieras av sina frivilliga medlemmar och inte genom beslagtangande och tvång!

Paternalism! 06-11-08

Nu tror jag bestämt att vår besvansade finansminister med kraft har penetrerat klaveret med klövarna. Smaka på denna välgräddade moralkaka:

Det är viktigare att folk arbetar än att de super

Jaha men då vet vi det, herr überförmyndare. Skälvklart vet Anders Borg precis vad som är viktigt för varje individ i detta land. Det som är viktigt är att jobba mer och supa mindre! Glöm fredagspuben, sitt kvar en timme till och jobba istället.

Ärligt talat: Vuxna människor får bestämma ganska mycket över sig själva. Man får åka tunna nedför Niagarafallet, man får dricka kylarglykol och man får rätt och slätt avliva sig själv om man vill det. Inget av detta är att rekommendera, men det är saker vuxna människor kan och har möjlighet att göra, och detta utan att bestraffas av staten. Det man absolut inte får göra är att dricka alkohol. Då ska staten vara där med pekpinnar och förklara att ta en öl, det ska man minsann inte göra. Men vuxna människor måste få ta ansvar själva, inte behandlas som bångstyriga 4-åringar. Allt annat är oförenligt med en demokratisk rättstat.

Och som om det inte vore nog: Minskad tillgång och högre pris

• gör det lönsamt att forsla in mängder av ”svart” sprit. Denna sprit säljs ofta helt utan ålderskontroll.
• gör det lönsamt att bränna mycket hemma. Kan innebära skador och dödsfall på grund av dålig kvalitet, och säljs även den utan ålderskontroll. [UPPDATERING: Jag syftade här på metanol. Det kan inte bildas vid hembränning. Däremot förekommer det att folk säljer vätskor med metanolinnehåll som etanol.]
• gör alternativen mer attraktiva. Alternativ som i många fall är tyngre och farligare droger och rusmedel.

Missbruk av alkohol är farligt. Alkohol är ett gift. Inget system, inte ens ett totalförbud, gör att ingen skadas av alkohol. Frågan är: Vilket system ger minst skadeverkningar? Där anser jag att dagens alkoholpolitik stjälper betydligt mer än de hjälper. Så. Av såväl moraliska som praktiska själ: Omvärdera! (Och inte minst: en viss besvansad minister kan behålla sina moralkakor för sig själv.)